Men nu? Gissa.
Vad faller du för? Charm i ögon och ord. Snällhet är också viktigt, typ viktigast. Jag älskar snälla personer!
Och vad tror du att andra faller för hos dig? Jag vet inte, kanske att jag är rolig att vara med. Hoppas det.
Hur var ditt första hångel? Det var på en fotbollsplan i Danmark. Här har jag skrivit en liten historia om det.
Vart åker du helst på semester? Till någon plats jag aldrig varit på tidigare. Förstår inte folk som åker till samma hotell på samma semesterort år ut och år in.
Minns tyvärr inte var jag fann den här listan, har haft den sparad i min opublicerat-mapp hur länge som helst så nu kände jag att det var dags att runda av året med min synvinkel på bloggande & bloggare. Läs gärna och länka om du gör listan själv vetja! :*
1. Hur länge har du bloggat? Sedan januari 2010. Här är mitt första inlägg.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga? Jag läste inga bloggar innan jag själv började så det mesta jag kände till handlade om "storbloggarna", typ Blondinbella.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i? Niotillfem tror jag.
4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem? Jag har alltid varit en nostalgisk person som älskat fotografi i alla dess former, och därför både haft lunarstormalbum, bilddagboken och fysiska fotoalbum och liknande i all evinnerlig tid. Förutom min dagbok, som jag endast skriver sporadiskt i för tillfället, är bloggen är mitt nuvarande sätt att sammanlänka foton och text och det är fantastiskt att gå tillbaka och läsa i arkivet tycker jag. Minnena blir så mycket mer framträdande då; en dag som bara skulle försvunnit eftersom det inte hände något speciellt minns en helt plötsligt!
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar? Det finns säkert en och annan som tycker det är självupptaget och ytligt, men vad jag förstått så är det många som gillar det också. Jag menar, de kan ju också titta tillbaka och minnas festligheter och samkvämer som samlats på hög i arkivet. Plus att en håller lite koll, folk gillar ju i allmänhet att ha koll (aka skvaller).
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg? Det vet jag inte, men jag tror det. Kanske, eller ja antagligen, att jag är lite mer flummig och "hålla-på-ig" än vad som framkommer här. Här väljer en ju sina ord i förväg så orddiarrén och nördminerna stoppas ju på vägen liksom.
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden? Jag tycker den gamla slitna klyschan personlig men inte privat stämmer bra överens med hur jag ser på bloggandet. Vissa har frågat om jag inte tycker det är utlämnande, men nej - jag väljer ju själv vad jag publicerar. Exempelvis berättar jag ju att jag har flyttat, men inte till vilken gata (kanske inte så himla svårt att ta reda på, men ni förstår poängen).
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför. Det är inget jag har förbestämt, det är något som känns i magen.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du? Bloggen är, förutom mitt musicerande, en stor del av min kreativitet och det är framför allt mitt fotograferande och skrivande jag får utlopp för här. Men det är klart, skulle statistiken ligga på tre unika läsare om dagen och noll kommentarer skulle jag nog inte palla sitta att förpublicera inlägg och vara aktiv på det sättet. På så vis är det ju bekräftelsebloggande, men jag skulle ändå fotografera lika mycket exempelvis. Det gjorde jag redan innan jag startade Polichinelle.
14. Tror du att en kan lära känna en person genom att läsa hens blogg? Det beror sig ju vilken personlig/privat-gräns bloggaren i fråga har och vad hen väljer att visa upp, men ja det tror jag.
15. Har du träffat folk irl efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? Japp! Flera gånger: Moni i Wien som jag träffade när jag var där på semester, Linnéa på Way out West och Kajsa som jag fikade och köpte knasiga TGR-grejer med.
16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga? Det kan det säkert, på något sätt. Beroendeframkallande, självdestruktivt, avundssjuka, mindervärdeskomplex etc. Om en har den läggningen från början då.
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Inte sårad, men det händer att folk har varit spydiga. Men det struntar jag i.
18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar? Näpp.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig? Att jag får ont i axeln av att bära runt på en stor systemkamera, plus att det är trångt att göra det på ett dansgolv.
20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? Jag vet faktiskt inte, just nu är jag i en liten bloggberg- och dalbana, men eftersom jag alltid kommer älska att dokumentera vardag och fest behövs ju något ställe att samla de fotografiska minnena på. Och här är ju superbra, både för mig och andra som sagt.
Bilderna i inlägget är ett axplock från 2012 års bloggande.
1. Känner du dig spirande lycklig och glad nu när hösten är här?
Alltså nej, kanske inte spirande men visst finns det små magiska vardagsögonblick som får den grå hösten att verka färgglad. Att komma på smarta lösningar till vår kommande lilla, lilla lägenhet till exempel.
2. Vad kommer bli ditt mest använda plagg i höst?
Jag gissar på mina ankelboots. Passar till exakt allt! Och så jackorna förstås. De använder man ju var dag.
3. Vad gjorde du vid den här tidpunkten för ett år sedan – hur såg ditt liv ut?
I november förra året gjorde jag framför allt en himla kul grej: gjorde tillsammans med min karl Reykavik-Toronto-New York på tio dagar.
Turistig i Toronto tre dagar senare.
En vy i New York slutligen.4. Vad gör du om dagarna egentligen?
Jag jobbar. Heltid. Med andra ord måste jag gå upp senast halv sju (helst sex-kvart över sex) varje dag för att hinna fixa mig, äta frukost och småspringa till bussen som avgår klockan sju till jobbet. Sedan jobbar jag till någon gång mellan 14.30-17 beroende på veckodag, därefter hittar jag gärna på något enkelt socialt (fikar, sitter och pratar, lagar middag, musicerar etc) med en vän.
5. Vad ska du ha för frisyr?
JAG VET INTE?! Bestäm gärna åt mig.
6. Vad lyssnar du på för musik?
Den senaste tiden har det blivit en hel del Barbro Hörberg som ackompanjemang till flyttrensningen vi styr med här hemma just nu. Kaos på golvet/lugn kvinnostämma från vinylspelaren tror jag är en bra division.
7. Vad läser du?
Just nu: Bitterfittan, av Maria Sveland. Digitalfotografi. Bloggar. DN.se och baksidan av juciepaket.
8. Senast inkomna sms?
"jo men det blev inte utklädnad för någon så hade känt mig lite utanför isåfall". (Toni och jag diskuterade den gångna helgen)
9. Vad var bäst med sommaren?
Att det ändå blev några dagar, aftnar och nätter fyllda med solsken i kombination med samkväm.
Dagstrippen till Öland med medhavda cyklar på färjan är ett exempel.
Mitt 25års-baluns ett annat. Pepp från morgon till kväll!
Och så självklart: dagarna i Wien!
10. Vad var sämst med sommaren?
Att det inte var varmt så ofta.
11. Senast köpta plagg?
13. Hur ser du på framtiden?
Jag tror det blir bra, det måste man tro för att hålla sig flytande. Om mindre än en månad flyttar vi till en lägenhet där vi tänkt slå oss ned något år, kanske ett par, innan ytterligare äventyr väntar. Troligtvis stadsbyte, kanske ytterligare studier annars arbete. Det bästa med framtiden är att den är osäker tycker jag. Då är liksom alla möjligheter möjliga.
♦ Jag avskyr "feta hinnor", alltså sådana som lämnas efter av vissa krämer. Därför smörjer jag mig nästan aldrig, bara med sådant jag har erfarenhet av går direkt in huden.
♦ Jag har en dålig kombination av de tre egenskaperna klumpig, oförsiktig och lite lat. Senast visade sig detta då
jag skulle flytta brödrosten och lyfte den där man stoppar ned brödet. Tacka gudarna för att jag just stoppat i smörgåsen, och gallret inte hettats upp totalt än. Aj.
♦ Prata känslor har aldrig varit min grej och jag har aldrig varit den kramiga kompistypen. Det är på senare tid detta börjat luckras upp, men nästan alltid behöver jag en (två, tre, fyra) frågor innan jag öppnar mig. Ett bra går så himla mycket fortare att säga, resten kan jag skriva ned eller lösa själv. Har ett väldigt litet "prata av mig"-behov helt enkelt.
Det fick bli en gammal opublicerad utstyrsel till inlägget. Jacka vintage, linne Monki, hjorthalsband TeesMe, mössa Cubus, manchesterjeans Cheap Monday, skor second hand.Ni var några stycken som ställde frågor om relationer på frågestunden för cirka tio år sedan. Här kommer svaren!
Hur, var och när träffades du och din pojkvän?
Vi träffades för fem år sedan när vi båda började samma utbildning. Jag hade ett knaggligt distansförhållande då, och så kom raring och satte spinn på min jord. Visade mig The Strokes, lärde mig att inte stänga av när känslor kom på tal, hade en sådan där perfekt rufsigt, tilltalande lockfrisyr och sjöng som Conor Oberst. Såklart jag föll.
Hur länge har du & din raring varit tillsammans och hur håller man 'gnistan' vid liv så länge?
Sedan juni 2008, så drygt fyra år.
Hur skulle du beskriva kärlek?
Kanske som ett livsavgörande lyckopiller med biverkningarna magpirr, trygghet och vänskap. Om man har tur.
Vem vet allra mest om dig (bortsett från pojk/flickvän å familj)?
Min bästa vän Toni:
Tyvärr bor vi inte längre i samma stad, men vi pratar i telefon åtminstone en gång i veckan. Det är fint.
Vill du gifta dig?
Det är inget jag drömt om, men kanske. Isåfall ska det vara ett vinterbröllop (med garanterad snö).
Hej vänner! Här kommer ytterligare ett gäng frågor och svar från frågestunden.
Vad har du för framtidsplaner? Än sålänge sträcker sig den medvetna framtiden tills december/januari, efter det går mitt vikariat ut och jag får se vad jag gör. Reser mycket förhoppningsvis.
Hur går det med lägenhetssökandet? Fantastiskt! Med andra ord har vi slutat leta och hittat oss en liten billig drömetta med grön utsikt, minibalkong, en kommande New York-plansch över pianot och endast några hundra meters nedförsbacke till stadskärnans kullerstenar.
Flyttar in i november.
Var vill du bo i framtiden? Där jag vill bo i framtiden. Det vet jag inte nu, men är lite sugen på att prova på livet i Göteborg eller Stockholm.
Har du någon sån där bild på hur du skulle vilja att ditt liv ser ut om 10 år? Isåfall vad? Jag har aldrig varit den som på förhand bestämt eller utsett en utstakad framtid utan mer spontant tagit livet som det kommer. Men om 10 år är jag 35, och då hoppas jag att jag är någorlunda stadgad, med barn och arbete och partner. Iallafall så stadgad som jag vill vara då. Vi får se.
Jag har sett att du har bilder på Beatles på väggarna, är du ett stort fan?
Jag är absolut ett fan (vem är inte?!). Det är inte mitt mest kunniga band, men svänger det så svänger det! Och då dansar jag. Till fantastiska stämmor dessutom. Tavlorna är dock rarings.
Favoritlåt/album? Varför? Det är helt omöjligt att välja ett! Men tre som verkligen verkligen är mästerverksbra och odödliga är Blonde on Blonde (Bob Dylan), Im Wide Awake, It's Morning (Bright Eyes) & Is This It (The Strokes).
Vad är drömjobbet, nu och i framtiden? Jag vet inte exakt, något som är både betydelsefullt och roligt. Just nu trivs jag som (förskol-/)lärare, vi får se hur det utvecklas.
Har du några barn? Vill du ha några i framtiden? Nej, jag har inga barn men namnen är redan bestämda på de två som någon gång antagligen kommer att komma. Ska bara se världen och komma över min förlossningsskräck först.
Fanns det mycket vegetariskt att äta i Wien? Åh, hmm. Det gör det säkert! Vi åt ju bland annat bägge två vegetariskt ute på italiensk restaurang en dag och jag köpte tofunudlar i kartong på stan. Sushi fanns en hel del och även pizzerior. En afton gick vi till sportbar för de hade hemlagad vegburgare på menyn, men just den kvällen var det tydligen buffé istället vilket ledde till att jag betalade hundrafemtio pengar för grönsaker och nachos med salsa. Lite tråkigt, men det är nog inget representativt för Wien. Det är ju en storstad så det måste ju finnas massvis liksom. Moni, om du läser detta, kanske har bättre svar på frågan?
När ska du bjuda Sandra på tomatsoppa? Närhelst Sandra vill!
När bestämde du dig för att bli vegetarian? Det kan läsas om här! Gör gärna det, det handlar om både när och varför.
Har du någonsin haft en ätstörning/skev kroppsuppfattning? (jag kämpar själv med just det och tycker att du verkar ha en så grymt sund inställning till mat & allt som rör det - du är en jättestor inspiration och din blogg har hjälpt mig så många ggr ska du veta!) Du behöver såklart inte svara om du inte vill men det vore intressant att höra dina tankar kring ämnet ovan. Tusen tack, det värmer verkligen ska du veta (jag hoppas innerligt du samtalar med någon och får den hjälp du behöver för att komma ifrån ditt helvete)! Nej, jag har aldrig haft någon ätstörning. Däremot hade jag ett tag något jag skulle kalla fix idé, som handlade om att jag inte fick slänga mat jag hade tagit till mig. Nu, vid 25 års ålder är jag smal men under hela min uppväxt har jag varit spinkig - sådär att till och med minsta byxstorleken kasade ned utan skärp i hällorna, och under ungdomen var det jättejobbigt att få blickar eller frågor som antydde frågan om bantning eller någon form av ätstörning. Blev jag bjuden på en glass eller annat onyttigt tackade jag alltid ja trots jag inte var sugen, på grund av att jag inte orkade med argumentationen "men du måste äta så smal som du är! Du bantar väl inte?! Ät nu!" som alltid följde. (Är ganska säker på att ni med lågt bmi känner igen er) Detta resulterade i vad jag skulle kalla en fix idé om att alltid äta ordentligt i skolan, inte sitta och kräset peta i maten och att som sagt äta upp det jag tagit till mig. Nu för tiden bryr jag mig inte om vad folk tror, jag vet ju själv att jag mår bra utan några som helst fixa ideér angående mat. Jag slänger nästan aldrig mat (för det är så omiljövänligt) och jag är inte kräsen (sålänge det är fisk eller vegetariskt).
Vilken är din bästa vegetariska maträtt och har du något tips på hur man kan komma ur "pasta-och-tomatsås-fällan" om man själv är vegetarian? Är det nu det är läge för mig att erkänna att min favoriträtt är pasta och tomatsås? Men det måste ju vara en riktigt god tomatsås, inte bara en uppvärmd konserv med passerade tomater. Har ju skrivit typ tusen olika tomatsåsinlägg (eller iallafall sju. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7) men det här är en favvo! Läs gärna kommentarerna där, finns hur mycket bra tips som helst! För att komma ifrån den här underbara fällan tipsar jag återigen om att bara blanda saker du tycker är goda. Börja med tomatsåsen, kanske är det gott med päron och curry i? Eller pesto och vita bönor? Grytor och såser är så himla tacksamma att laga ihop med fantastin som grund; börja bara med att fräsa gul lök gyllene och utgå från vad du vill ha för kryddor. Köp hem persilja (fryst för enkelhetens skull) och grönsaksbuljong och häv i typ allt så kan det nästan inte gå fel tänker jag. Lite bildinspiration på temat ihopfantiserat:
Slät potatissoppa.
Kiwi/morot/lök-sallad med citron.
Grönsaksomelett.
Ugnsbakad fetaost med rotfrukter och svamp.
Grön currysoppa.
Fyllda pannkakor med "kebab"sås.
Bönburgare.
Rödbetsgratäng med timjan.
Bara kör, liksom. Det behöver inte bli världsbäst alla gånger, men då vet man ju det till nästa gång.
Har du läst/läser någon utbildning? Isåfall vad? Ja, jag tog examen från musiklärarprogrammet förra sommaren. Det såg ut såhär och såhär.
Vad jobbar du med? Just nu arbetar jag som förskollärare.
Vad skulle du helst vilja arbeta med? Jag vet faktiskt inte. Det kan tyckas vara ett konstigt svar från en nyutexaminerad, men så är det. Chansen finns att jag återupptar pluggandet efter några jobbår, antingen fortsätter jag inom pedagogiken (har bland annat funderat över specialpedagog eller att läsa till något mer ämne) eller också byter jag bana helt. Har även lite andra funderingar, men det vill jag inte berätta om riktigt än.
Vad är ett campus? Campus är studenternas egna lilla "samhälle", med studentlägenheter och bara minuters gångväg till skolan. Växjö är faktiskt det enda traditionella campuset i Sverige har jag hört, och det är hur underbart som helst. Tänk dig att ha max tio minuter till alla dina vänner! Så är det här. En liten by några kilometer utanför stan på ungefär 4000 personer med ICA, Pressbyrån, promenadstigar och skola.
Campusvyer genom årstiderna.
Med naturen runt hörnet.
Hur tycker du att studentlivet i Växjö är? Vill själv plugga där i höst :) Jag tycker det är helt fantastiskt! Är man socialt lagd så erbjuds ett helt smörgåsbord av umgängesformer, och alla på ovan beskrivet gångavstånd. Sittningar, nationer, utskott etc etc. Visst blir det en liten bubbla, men en underbar sådan. Jag har lätt haft mina bästa år här (än sålänge) och lärt känna världens bästa människor så jag tycker absolut du ska ge det en chans! (Obs! Är ej sponrad av Linnéuniversitetet)
Jag har hur många exempel på campuslivet som helst (hela min blogg är väl egentligen ett exempel) så jag bara blundar och drar något ur högen: vårmidsommar förra året! Tufvanängen var proppad.
Jag undrar om polichinelle betyder något eller om det bara är ett namn? Det kan du läsa om här!
Har du tänkt ändra din design på bloggen? Jag bortser härmed från den evetuellt dolda (eller helt öppna) piken i frågan och säger helt enkelt: njaaa... Jag försökte en gång, men det blev nedröstat med råge så jag bytte tillbaka. Hör gärna av er om ni har några ideér eller vill vara behjälpliga ♥ En liten ändring har dock skett den senaste tiden: kategorin Viktigt är nu utbytt mot kategorierna Djurrätt och politik samt Genus, jämställdhet och feminism eftersom det var ju mest det jag skrev om där ändå.
Med hälften mod, hälften nyfiken knapprade jag fram ett meddelande på min gula Nokia 5110 och några dagar (veckor? månader?) hamnade vi på våning två bland böckerna tillsammans. Jag skulle snart ha svenskprov med Mona och behövde säga hejdå, så jag sa hejdå. Och pussade honom på kinden. Som om vi var ihop. Strax efter var vi det.
Det gick inte många dagar mellan det att linjerat, fransigt papper i en ihopvikt liten fyrkant letade sig fram till mig genom skåpkanter, bänkrader eller handflator. Ofta stod det Trollungen i någon slags graffiti över linjerna, det var vad han brukade kalla mig. Vi var nästan alltid hemma hos honom. Jag fick inte gå in i vardagsrummet, för där fanns det ett kort på honom som liten då han hade glasögon, och trots att jag inte vågade gå in i köket (där kunde ju någon förälder vara) lärde han mig att man faktiskt kan göra pommes i stekpannan istället för i ugnen. ”Alltså det går mycket snabbare, och är nyttigare också!” En dag i skolan pratade vi om vår barndom och jag sa någonting om att jag föredragit Turtles framför Barbie som liten. Han sa "that's my girl". Och var liksom nöjd. Stolt. Jag vet inte varför jag sa det, antagligen för att sticka ut. För det var inte på något vis sant, jag hade säkert 75 Barbies att dela med mina systrar. Och två rosa Barbiebilar man inte kunde öppna motorhuven på.
En tidig vinterkväll låg jag i min säng och grät så tårarna sprutade. Det enda jag hade som var hans på de 10,5 kvm jag kallade mitt rum, var hans gråa tubsockor, och jag låg och kramade dem hårt. Robin hade varit med om en bilolycka. Jag vet inte hur jag fick reda på det, det förträngde jag nog i töcknet, men det var halt ute och hans basketlag hade åkt minibuss hem från en match med deras tränare som precis tagit körkort. Jag grät och grät och grät och grät, men så plötsligt ringde det på dörren. Pappa ropade ned mig. Det var Robin och hans mamma som kommit direkt hem till mig så fort de nått stadsgränsen vid Mc Donaldsrondellen. Han hade insisterat på det. Tjatat. Våra föräldrar träffades för första gången den kvällen och han åkte aldrig hem under natten. Ingen hade skadats allvarligt i olyckan utan de var bara chockade sa han. "Det är så sjukt, mamma och jag pratade om bilolyckor igår innan jag åkte. Nästan synskt ju!" Och så berättade han detaljerat hur hans ena sko (den högra) hade åkt av under volten. Det var tydligen vanligt.
Jag vet inte riktigt vad som hände med oss sedan, men jag vet att jag gjorde slut fler än en gång. Någon gång nästan bara för att se glädjen i hans ögon när jag tillslut sa okej, ett litet tag till då. Men till slut tröttnade jag på riktigt. Minnet sviker efter hur länge, kanske ett halvår. Ett år? Jag minns fortfarande hans nummer. Det var det enklaste nummer jag någonsin hört någon ha. Sedan började jag nian (och det kom fler kärlekar. Och större sådana, mycket större. Men det här var min första).
Jag tror det var antingen här, eller på din instagram, där det fanns en bild på någon vintagebutik (?) i Växjö som verkade hur bra och fin och trevlig som helst. Jag undrar om du vill säga namn och platsbeskrivning till den, för jag ska strosa runt där på tisdag! :) Självklart!
Butike heter Svea Vintage & Design och ligger på Västergatan 8. Gå Storgatan ned och sväng av ungefär i mitten, ned på gatan som även innehåller Forex. Ska nog inte vara så svår att hitta. Butiken är verkligen hur mysig som helst, som en liten lägenhet innehållandes kokvrå, minitrappa och kontorsplats.
Jag ska på bröllop i sommar, har du något tips på en fin klänning? Något du känner dig fin i! Gärna med en charmig ryggringning eller glatt mönster. Mitt främsta tips är att leta second hand, då riskerar du inte att hitta en annan tjej i samma klänning. Annars har NLYs sommarrea startat, och där finns hur mycket fint som helst. Typ denna. Eller denna. Jag ska också på bröllop i sommar, och är himla sugen på denna eller denna. Fast jag vet egentligen alldeles för lite om klädkoder för att veta hur kort klänning man får ha.
Har du fler lugg-klippar-tips? Tror faktiskt inte det, jag tömde nog tipsförrådet i luggskola-inlägget :)
När bestämde du dig för att sluta raka armhålorna? / fjortonårig beundrare Haha, aw! ♥
Jag vet inte riktigt, helt plötsligt bara kände jag vafan. Ungefär. Nu har jag dock börjat raka igen. Jag började springa och tyckte man blev så himla svettig med håret. Och det var precis detta jag eftersökte när jag slutade raka: en vettig anledning att raka - inte bara för att. Läs mer här.
Vilket är ditt allra bästa plagg? Alltså nej, vad är det här för taskig fråga? :) Man kan ju inte favorisera sina favoriter!
Men okej, ett riktigt bra pla plagg skulle exempelvis kunna vara den här kjolen. Den passar till exakt allt, till både vardag och fest samt är väldigt skön.
I ett inlägg för inte så länge sedan hade du en tröja med mustascher på. Var kommer den ifrån? :)
Från Gina Tricot, fast jag köpte den för länge sedan så den finns nog inte kvar i sortimentet. Titta, här är kjolen igen förresten! Och här. Och här, här och här. Kanske är en favvo ändå.
om toner, second hand, pasta, vippiga kjolar, feminism och resande nackhår.
