fortsätt, börja och sluta.

 
Fortsätt visa kärlek. Öppna upp ert hem och hjälp en främling. Över gatan, med en laddare eller en kram.
 
Börja skänka blod. Det räckte den här gången, men lagren töms snabbt. Här hittar du din närmsta blodgivarcentral. Jag hade gjort det om jag bara fått.
 
Sluta döma. Namn, färg och om huvudet är invirat är tyg spelar ingen roll för vad som finns i hjärtat. Idioter finns i alla nationaliteter.
 
 
 
 
Feminism & politik
12 kommentarer
border

ett år senare och vi står och trampar på samma plats.

Det är ett år sedan bilderna på treårige Aylan Kurdi på stranden fyllde våra flöden. Ett år sedan ögon tårades, ett år sedan vi pratade om europeiska privilegier och ett år sedan jag och ett gäng andra bloggare samlade in nästan 50.000 kr till UNICEF.
 
Sedan har det goda rösterna tystnat mer och mer. Några parti vill bli hårdare mot papperslösa. Något ännu hårdare. Vill hitta alla som gömmer sig. Något vill inte ha dem här oavsett. "Dem". "Dem", det är de 65 miljoner människor (vänta läs en gång till. 65 MILJONER. Det är lika många som hela Frankrikes befolkning) människor som är på flykt som lika gärna skulle kunna vara du och jag. Vi kan inte särskilja oss från de som flyr längre. Vi har tusen och åter tusen fler likheter än skillnader.
 
Det är ett år sedan världen stannade upp men ännu är det långt ifrån över. Behovet av hjälp är konstant och jag hoppas att du som läser detta är villig att hjälpa människor på flykt tillsammans med mig och mina bloggkollegor. På tio dagar hoppas vi att med din hjälp samla ihop (minst) 10 000 kronor. Tillsammans kan vi göra skillnad. Ge din gåva här. Tack!
 
 
Feminism & politik
2 kommentarer
border

det här med att (inte) "hata alla män".

Hej och godmorgon och god ny vecka och allt det där. Hoppas ni haft en fin helg och en fin måndag. Min måndag låg jag i horisontellt läge och hostade 24-7, helgen pratar vi mer om lite senare, för just nu skulle jag vilja ta upp något annat. Något som skavt i mig ganska länge. Något jag på ett sätt vill närma mig försiktigt och tassa tyst kring men samtidigt ifrågasätta ljudligt. Nu gör jag en blandning utav det. Det handlar om det här med att "hata alla män".
 
Förstå mig rätt. Jag hatar patriarkatet. Jag hatar machokulturen. Jag hatar att det tog mig typ två minuter att skriva det här inlägget. Jag hatar att vi lever i en våldtäktskultur och jag hatar när nån kille bah "glöm inte oss som inte våldtar". Jag hatar att kolla mig över axeln, hålla hårt om nyckelknippan, alltid ha en kompis i luren och att skynda på stegen. Jag hatar allt det här. Innerligt. Men allt det här gör inte att jag hatar alla män.
 VSCO Cam-4
 
Jag har alltid trott, tänkt och tyckt att en stor del av feminismen mål är att upplösa könsnormer och inte gruppera människor. Att låta invididen skina istället för att det som finns mellan benen ska stå i centrum. Varför är det då okej att dra alla män över en kam?
 
Det kan mycket väl finnas något jag har missat i den här retoriken. Upplys mig isåfall gärna. Jag vill dock först klargöra att jag förstår själva poängen med uttrycket. Det är slagkraftigt och ger reaktion. Provokation (och det kanske är vår tur att provocera nu) till trots, men jag tycker ändå att budskapet har brister. Likväl som jag tycker det klingar väldigt fel när människor säger att de avskyr barn, tonåringar eller invandrare så tycker jag inte att det är rätt väg att gå att säga att man hatar alla män, eftersom det inte är det man menar? Man menar väl ändå: jag hatar samhällskulturen och vad många män i den gör mot mig. Eller?
Feminism & politik
11 kommentarer
border
Upp