full attack, no turning back, there's no second chance all aboard for the ride.

En gång i tiden, sisådär för ett decennium sedan, fanns det en hobby som upptog det mesta av min tid och hjärnverksamhet: fotboll. Denna underbara sport som fick mig att gå upp tupptidiga helgmornar för att spela bortamatch och som gav mig en hel bunt awesoma kompisar. Att hålla på med en lagidrott under uppväxten är något jag tror är väldigt bra, inte bara för motionen utan för vänskapsbanden som knyts när alla jobbar för samma mål. Kanske uttajat, men ändock sant. NÅVÄL. När jag var hemhemma senaste gången hittade jag lite gamla fotografier och blev helt varm i nostalgitrakten i magen. Vi tittar lite:
 
Vi var ett gäng från flicklaget som 2002 flyttade upp för att spela med damerna. Hittar ni mig?
 
Okej, vi går lite nämre då.
 
Emolugg, sne rygg och ej ännu utvecklad knäfobi plus världens största matchtröja: check, check, check & check.
 
Som sagt upptog intresset även en del hjärnverksamhet, exempelvis i dagboksanteckningar. Här, 3/7-2002, har jag förutsett laguppställningen från start inför en match. Till höger arga blyertsord tre dagar senare på grund av fick inte vara ute till klockan 03 fjorton år gammal. Kan visa er lite mer dagboksutkast av den här typen i ett inlägg framöver om ni är sugna på sedan längre preskiberat skvaller?
 
Kärleken till de gröna 90 meterslängderna, där jag sprang runt på vänsterkanten med nummer 13 på ryggen, överlevde dock inte den sexsträngade kärleken som uppkom då jag började estetiska programmet på gymnasiet. Men allt har sin tid, så är det bara.
 
Rubrikreferens: Givetvis tidernas fotbollshit Etype - Campione.
Nostalgi och tillbakablickar, Om mig | |

#1 Linda

Fantastiskt med tillbakablickar såhär tycker jag.

#2 Anonym

Har du skolios? Har du behandlats för den i så fall?

Svar: hej! nej, vet jag vet hade jag inte skolios. däremot har jag haft en hel del andra ryggproblem, t.ex. överdriven svank, ett ben som varit längre än det andra, problem med hållning och snett bäcken - vilket allting medfört ganska mycket obehag och smärtor under åren. kram!
polichinelle

#3 Malin;

Wow, nummer 13! Precis samma som jag hade den korta tid jag spelade fotboll (och fick en fotboll rakt i ansiktet) samt den längre jag spelade innebandy (och nästintill slet av ett ledband i foten). Kommer så väl ihåg hur engagerad man var, och att det inte ens kändes lite jobbigt att gå upp innan åtta (eller sex på diverse cuper) för att spela match. Åh sicken nostalgi!

#4 Anna María

Vilka minnen! Jag spelade också fotboll tills jag var 18 år och flyttade 90 mil hemifrån. Fotboll var verkligen allt och de flesta av mina kompisar spelade också och vi åkte på bortmatcher tidiga morgnar. Att ha ett lag när man växer upp är så himla bra.

#5 Klara

Hej :)
Jag undrar också om du hade scolios på bilden och hur du behandlats för det isf? Har nämligen den diagnosen själv, vilket jag kämpade mycket med när jag växte upp..

Svar: hej! nej, vet jag vet hade jag inte skolios. däremot har jag haft en hel del andra ryggproblem, t.ex. överdriven svank, ett ben som varit längre än det andra, problem med hållning och snett bäcken - vilket allting medfört ganska mycket obehag och smärtor under åren. är du helt återställd från skolios nu? kramar!
polichinelle

#6 Klara

Tack för svaret :)) Fy då, det var en hel del krämpor :( Återställd blir jag väl aldrig, scolios innebär ju att min rygg är sned. Men var ganska nyligen på röntgen och fick beskedet att den har fortsatt kröka sig så minimalt på sista tiden att jag inte behöver gå på fler undersökningar. SÅ skönt att höra det när det har varit en så stor del av mitt liv så länge :) kram!

#7 Hanna

Har nyligen plockat upp min fotbollskarriär igen, spelade under högstadiet men la av efter ett par år, och det är SÅ HIMLA ROLIGT att få spela igen. <3

Kommentera här
Upp