the truth is a beautiful and terrible thing, and should therefore be treated with caution.

Måndag med dödstrött huvud inkluderat upptvingad donut, vita strumpbyxben och vegetarisk "snarlik gulasch"-soppa till middag.
 
Tisdag med whiteboardfrieri på högstadiets elevens val & South park-fika. Fa Min är givetvis punchrullen (finns nog inget bättre kaffetillbehör än den gröna dammsugaren) och när den var nere i magen avslutades kvällen med en runda runt Norrtullområdet med fröken Eke.
 
Onsdag med bakning, lönfirarsushi med wakamealgssallad och "du är så söt i glasögon, du ser ut som Harry Potter" från elev i sexan. 
 
Tre rätt bra inledande veckodagar.
Ytligheter - kläder, Äta
6 kommentarer
border

chokladwhoppies med jordnötssmörfrosting.

Igår eftermiddag drabbades jag av det välkända kaffepeppet och bestämde mig för att tillbringa eftermiddagen i kokvrån och baka. Förutom det på bilden (vaniljsocker, bakpulver plus mycket skeva arm) kommer du behöva smör (helst inte margarin men det funkar ju också), socker, mjöl, kakao, salt, mjölk (helst röd) och ett ägg till kakorna. Eventuellt även en liten skvätt kaffe.
 
Vi börjar med att vispa 100 gram smör (som du ställt fram lite i förväg så det blir rumstempererat) och 1, 25 dl socker till en fluffig massa. Rör sedan ned ägget så det blandas väl. Tillsätt torrvarorna (3 dl mjöl, 2 tsk bakpulver, 1/2 dl kakao, 1 tsk vaniljsocker och 1 tsk salt) och rör om. Avsluta med att hälla i 1,5 dl mjölk (och eventuellt ett par matskedar kaffe om du ändå har lite överblivet som jag hade) och vispa lite försiktigt så att allt blandas.

Klicka ut smeten på bakpapperklädd plåt och grädda kakorna på 175 grader i nästnedersta jacket ) i ca 8-9 minuter. 

 

Medan kakorna gräddas (de flyter ut lite så gör hellre flera omgångar. Jag gjorde tre plåtar) så kan du börja med frostingen (det kanske inte är riktig frosting egentligen, eftersom den inte består av färskost?). Till den behöver du ca 150-200 gram smör, några rejäla skedar jordnötssmör plus florsocker efter smak. Eftersom jag hade osockrast jordnötssmör så jag tog rätt mycket. Smaka av så den blir som du gillar! 
 
Låt kakorna svalna på galler medan frostingen vispas.
 
Sedan är det bara att börja bygga.
 
Bygga kakburgare.
 
*come get it wink wink*
 
Vid närmare eftertanke skulle jag nog gjort whoppisarna lite mindre, men det är en värdslig sak.
 
Gott oavsett storlek.
Äta
4 kommentarer
border

full attack, no turning back, there's no second chance all aboard for the ride.

En gång i tiden, sisådär för ett decennium sedan, fanns det en hobby som upptog det mesta av min tid och hjärnverksamhet: fotboll. Denna underbara sport som fick mig att gå upp tupptidiga helgmornar för att spela bortamatch och som gav mig en hel bunt awesoma kompisar. Att hålla på med en lagidrott under uppväxten är något jag tror är väldigt bra, inte bara för motionen utan för vänskapsbanden som knyts när alla jobbar för samma mål. Kanske uttajat, men ändock sant. NÅVÄL. När jag var hemhemma senaste gången hittade jag lite gamla fotografier och blev helt varm i nostalgitrakten i magen. Vi tittar lite:
 
Vi var ett gäng från flicklaget som 2002 flyttade upp för att spela med damerna. Hittar ni mig?
 
Okej, vi går lite nämre då.
 
Emolugg, sne rygg och ej ännu utvecklad knäfobi plus världens största matchtröja: check, check, check & check.
 
Som sagt upptog intresset även en del hjärnverksamhet, exempelvis i dagboksanteckningar. Här, 3/7-2002, har jag förutsett laguppställningen från start inför en match. Till höger arga blyertsord tre dagar senare på grund av fick inte vara ute till klockan 03 fjorton år gammal. Kan visa er lite mer dagboksutkast av den här typen i ett inlägg framöver om ni är sugna på sedan längre preskiberat skvaller?
 
Kärleken till de gröna 90 meterslängderna, där jag sprang runt på vänsterkanten med nummer 13 på ryggen, överlevde dock inte den sexsträngade kärleken som uppkom då jag började estetiska programmet på gymnasiet. Men allt har sin tid, så är det bara.
 
Rubrikreferens: Givetvis tidernas fotbollshit Etype - Campione.
Nostalgi och tillbakablickar, Om mig
7 kommentarer
border
Upp