saker man blir rörd av handlar om fina människor som gör fina saker helt spontant. till exempel min fina kompis med samma namn som jag går in en second hand affär, ser en vas och tänker på mig och köper den till mig. himla snällt.

tills våren kommer så får jag hitta något annat att stoppa i den. klubbor kanske.

 

en annan väldigt fin sak som hände förra veckan var att jag fick ett fyra sidor långt brev. det som gör det hela extra rörande är att jag inte alls känner brevskrivaren i fråga, och hur hon lade en stund av sin kväll på att skriva ett brev till en okänd människa, som hon dessutom börjar med hej söta lilla rådjursöga. kan man bli annat än rörd? i och med att brevet är till mig så vill jag inte visa upp hela, men ett stycke gjorde mig lite extra glad. så här skrev hon:

(jag spelar piano och sjunger i bandet)

igår gick jag upp ur sängen hiskeligt tidigt (straxt efter sex!) för en mycket stillasittande dag. först satt jag på tåget till stockholm i drygt tre timmar, sedan gick vi i och för sig en promenad till restaurangen, men sedan satt jag där och åt rödbetor med getostkräm och därefter satt jag på föreläsning och seminarium på svenskt visarkiv i tre timmar. sedan satte vi oss på tåget hem igen. väl hemma satte jag mig i soffan med min raring och en påse chips och bevittnade ett curling-guld.

idag är det dock andra bullar. vad för bullar vet jag inte riktigt ännu, kanske balkandans på deluxe eller kanske bara dricka öl i goda vänners sällskap. såhär ska jag se ut tänkte jag. iallafall bakifrån.

jag har länge velat ha en pippi-tröja. ni vet, en riktigt varm vit tröja med röda och blå ränder. men jag när sett någon i butik så har de varit hutlöst dyra och när jag sett exemplar i bloggar så är det alltid någons farmor som gjort ett prima jobb med stickorna.

idag var jag uppe med tuppen (det vill säga strax efter tio) och åkte in till staden för diverse ärende. på en galge på humanbridge second hand finner jag då skönheten nedan. visst, den har mörkblå ränder och visst,den är v-ringad men för 69 riksdaler kunde jag inte annat göra än att bege mig till kassan. direkt.

förutom saker som glödlampor, målarpenslar och alkoholhaltiga drycker satte jag även sprätt på lite csn-pengar på denna hög.

rosetter i öronen, blommor över axeln och i håret. volanger på strumporna.

samt kjolar och tröjor i vårfina färger. inte dumt.

i nästan varenda blogg jag läser så har vintern benämnts som något mödosamt och besvärligt som gärna ska upphöra att existera och det nu. jag tänker dock inte sälla mig till dessa. visserligen befann jag mig på en bra mycket varmare kontinent i fem veckor då vintern började hemma i sverige, men jag tror att mina vintriga känslor hade bevarats nästan lika bra oavsett resan.

kanske kan det bero på att jag inte längre går runt med trion plastpåse/raggsocka/converse på fötterna, att jag har den bästa vinterjackan jag haft på flera år kombinerat med den bästa halsduken jag nånsin ägt, på mig varje dag.

såklart längtar jag efter picknickar på gröna ängar med endast ett par strumpbyxor på benen,

men den tiden kommer. den också.

ni vet den här awarden för kreativ blogg som virvlar runt i cyberrymden? jag tänkte ge mig på ett sådant inlägg nu, i och med att jag fått awards från både sindrobe-maddis och mydeer-linnéa. såhär går det till:

1. kopiera awarden på sin blogg

2. länka till personen som gett awarden

3. berätta åtta intressanta fakta om sig själv

4. välja ut sju andra bloggar som ska få en award

det är lurigt sådant här... vad som är intressant fakta för den ena, är ju rutinmässiga saker för en annan. så trots att det är svårt att veta vad man ska berätta så har jag knåpat ihop 8 små fakta om mig för att ni ska få ett större hum om hur jag är i det verkliga livet. vi kör.

1. jag har varken ätit kött eller kyckling på ungefär sex år och kan inte förmå mig att se att jag skulle börja äta det igen. dock äter jag fortfarande fisk, för det är inget jag mår varken psykiskt eller fysiskt illa av.

2. en sak jag dock mår fysiskt och psykiskt illa över är beröring på knäna. det är en verklig fobi jag har som både har fått mig nära till tårar under lektionstid och har fått vänner att få väldigt dåligt samvete när de råkat komma emot. värst är självklart när benen är helt utsträckta, då kan jag inte ens röra där själv.

3. jag tycker mycket om fotboll och spelade själv vänster yttermittfält med nummer 13 på ryggen i en hel del år. en lokal liten skräll var när jag tillsammans med fem kompisar och vår ena tränare gick över till stadens andra klubb som vi alltid hade haft svåra derbyn emot. jag slutade spela i gymnasiet när musiken blev mer och mer intressant.

4. jag gick estetiska musikprogrammet på gymnasiet men kunde nästan ingenting när jag började. jag sökte in med den här låten som bara har fyra ackord. jag utvecklades dock fort, och spelade i slutet av gymnasiet stycken bland annat dessa stycken.

5. jag tvättar håret håret en gång i veckan.

6. förutom knä-beröring så är djupt vatten min största skräck. vilket ledde till att jag lärde mig simma sent (ungefär samtidigt som min tre år yngre syster) och att broar gör mig knäsvag. jag skulle hellre tugga ett kilo daggmask än att ge mig ut på en hängbro.

7. för några år sedan var jag inte alls den klänningsälskande flickan som jag är idag. jag snusade, hade svart hår (som ett par gånger fick syntetdreads inflätade) och lyssnade på hardcore. jag får nostalgivibbar från gamla fester av låtar som den här och jag slängs tillbaka till 2006 av videos som den här.

8. sist men inte minst, något som ni kanske sett på någon bild. jag har en tatuering av en rödgul svala på insidan av min vänsterarm.

fint folk som jag gärna ser antar utmaningen och själva gör en liten lista som sig själva är:

• min lillasyster Josephin
• min kamrat Isabel
• tjusiga Karoline
• min nyvunna brevvän Anna
• inspiratören Frida
• fina Ellen som jag delar samma barndomsstad som
• och den alltid så moderiktiga Ulrika

när det skiner om toalettstolen, när alla plagg är inhängda i garderoben och när all disk mirakulöst försvunnit - då kan man nästan alltid lita på att jag har en skoluppgift till dagen efter. idag valde jag mellan så varliga genom lunden med henne - återskapande, omskapande och nyskapande i nutida och äldre balladsång och att sortera skor. resultatet?

jag försökte på något sätt rättfärdiga valet genom den pedagogiska färg-indelningen i hyllorna, men jag anar att ambitionens lopp är kört för min del...

efter en promenad i yrigt snöoväder blev jag av någon anledning sugen på att ha min röda klänning med vita prickar på ikväll. en kväll i september förra året drack jag smultronvin på en inflyttningsfest i samma dress.

jag har även...

.. firat min syster student..

...suttit i min fantastiska farfars knä..

..och varit en volymig tulta i den prickiga blåsan.

men ikväll ska jag till en norrlänning med världens finaste blonda hår,

och fira hennes tjugotredje födelsedag. ett nytt äventyr för rödvitingen.

hej!

igår natt blev jag plötsligt hemskt sugen på att baka.

trots att jag med en dunderförkylning nyss bevittnat anjas 60 meters-krasch och trots att hela världen lyser vit så har jag de senaste dagarna fått lite somriga känslor. igår pratade jag och min storasyster om den kommande sommaren och i slutet på förra veckan visade det sig att det verkar lösa sig med sommarjobb. förra sommaren avstod jag från vad allt jobb heter och ägnade mig åt viktigare saker. så som att gunga på öland i några dagar.

som utlovat kommer här en liten bildkvintessens på vad göteborgs affärer erbjöd till studentvänliga priser. kanske bör man spara det bästa till sist, men det är svårt när man är nöjd med så mycket. därför går jag ut hårt med beatles fantastiska blue album (som ni kanske vet är ett samlingsalbum med de största hitsen mellan 1967-1970). jag betalade 99 kr för LP:n och slängde även med en liten fin beach boys-platta för 29 riksdaler.

jag kan inte alla medlemmars namn tyvärr,

men visst hade herrn längst till vänster

nästan lika gärna kunnat heta fredrik wikingsson?

det var rea på weekday. tre par cheap monday för 300? jatack.

jag hittade massa fint på myrorna! detta var vad som åkte ned i kassan på vägen ut:

ljusstakar och pjucks.

en smått sagolik servis i sexton delar.

och en burk att ha kakor i,

som matchade en jag tidigare hade hemma

på fönsterbläcket till mitt lilla köksfönster.

...svämmar min papperskorg över av snytpapper. tydligen är det, tyvärr med tillhörande feber, priset man får betala om man struntar i sjukdomsymmningar och istället kalasar på nätterna och strosar omkring på torgen på dagarna. jag och mina vänner har hur eller hur haft en fantastisk helg!

när vi anlänt på fredagskvällen började vi med att mätta magen med rotfrukter från ugnen och öl från münchen innan vi satte på spårvagn 11 för att gå på inflyttningsfest. där fanns både prinsesstårta, bål och en stor skara nya ansikten att bekanta sig med.

på lördagen blev kameran lidande. det enda jag fångade på kort var min raring på myrorna och vår mysiga sexmanna-middag i ett jättelitet rött rum. här kunde grand archives (åh!) blivit förevigade men kameran stod glömskt kvar på hallbänken hemma hos ebba. spelningen var hur bra som helst och där efter fick jag träffa maddis för första gången, min helt galet söta matkompis som jag lärt känna lite smått genom ett forum jag blev medlem på för hundra år sen.

i dag har jag varit obeskrivligt trött. eller obeskrivligt är det inte, för jag menar ju sådär så att det känns som att det sitter en blåval på ögonlocken och att det dunkar i huvudet och att benen känns som gele och att ingen ork finns att ens ställa sig upp. men man måste ställa sig upp när man har saker att göra och när man vet att man egentligen tycker att alla planer man har är roliga så gör man sitt bästa och vips så går det ganska okej ändå.

imorse satt jag i sal dewey på föreläsning om utveckligen av världsmusiken i europa i ungefär två och en halv timme. sedan gick jag hem, åt spenatspagetti och råkade utropa ett muuuuhh till min raring när han retades med mig. på ica glömde vi köpa bregott och disktrasor, sedan gick vi hand i hand till en ensamblelektion där jag gjorde mitt bästa bakom slagverken på jigsaw falling into place.

sedan mina vänner, sedan kommer vi till det som jag trodde att jag skulle vara för trött för, men som mynnade ut i något mycket bättre än vad jag först trodde. jag och mina see you on the moon-vänner nämligen tillbringade nämligen kvällen i studion och spelade in något som jag tror kommer bli rätt fränt till slut. med lite extra stämmor, tamburin och bappande så kändes det iallafall som det idag.

nu ska jag strax smita iväg. första etappen är en liten intim spelning på studentens dag här på caféet här in till och där efter väntar en fest hos en nyinflyttad fin flicka som börjar på k. sedan hoppas att jag att kön är övervinnerlig så att vi kan studsa lite till molotov jive.

ps!

detta inlägg är döpt efter en skiva som jag tycker är väldigt bra, den här.

av låt två får jag extrema sommar-vibbar. den var nämligen den första låt

jag hörde på way out west i somras och jag sprang ifrån min excellenta toalettkö-

placering för att få se gossarna live. åh så fint.

just nu dricker jag vatten och lyssnar på libertines men för ungefär en timme sedan satt jag i en bil på väg hem från en liten socken som heter aneby. jag och mitt band var nämligen där ikväll och spelade lite glad pop-musik som avbrott till alla maiden-wannabes som belamrar rockkarusellen. jag fick en dikt skriven till mig av en kille i publiken, han visade mig den efter konserten, den var fylld av klyschor på engelska men han kallade sig själv poet och tanken var ju hur god som helst. när jag nekade frågan om jag var singel viskade han i mitt öra om han fick älska mig ändå. jag vet inte om det är smartast att svara ja eller nej på den frågan så jag mumlade bort det. hur eller hur var det fina tjugo minuter på scen efter tretton mil på halkiga småländska vägar.

det varken filmades eller fotograferades denna spelning

men så här såg det ut sist vi spelade.

jag har inte riktigt rett ut hur man lägger ut videoklipp i bloggen ännu men när jag gjort det så ska jag lägga in de direkt i inlägget. tills dess kan du se två av våra låtar vi spelade på vår första spelning här och här.

när man är inställd på att gå upp runt elva, men istället vaknar efter ett då kan man ju faktiskt bli lite sur. om man dessutom har ont i huvudet och vet att det inte finns någon frukost i kylskåpet, då kan det ibland bli så att man slänger ur sig att dagen kommer bli en riktig pissdag. tur då att man har en helt underbar raring som säger snälla saker och bjuder ut sin flickvän på baguette-frukost på ett jättemysigt litet café för att hitta kraft att gå till willys.

alla har vi våra tidsfördriv. jag brukar ofta till exempel spela betapet, lyssna på långa låtar och läsa texten samtidigt eller sätta mig vid/med närmsta instrument. det är just ett sådant här tidsfördriv som gav upphov till den nära euforiska stämningen vid mitt matbord för någon vecka sedan då jag och min herre spelade ett, av honom, påkommet kortspel som kallas "åh nej, jag fick jokern". det går helt enkelt ut på att man lägger alla kortlekens kort inklusive jokern med baksidan upp. sen drar man varsitt kort, och ska helt enkelt undvika jokern så länge som det bara går. efter ungefär halva leken så börjar man få en stark känsla för ett kort, man tänker att där, DÄR är jokern! och sen undviker man det kortet hur länge som helst, men oftast får man fel och hittar jokern där man minst anar det. jag menar, oddsen är ju inte direkt på ens sida.